Boktips och Politik

Min far har fixat så att jag får DN lördag skickad till mig varje vecka (den dyker upp 5-6 dagar senare) och det är det skönt med papper i handen och inte bara webben hela tiden. I alla fall så var det ett fantastiskt reportage om två författare på kultursidorna som är uppväxta i förorten. Reportaget heter ”Vilse i villan” och jag måste bara läsa deras böcker, det får bli sommarläsning på Smidö. Jag känner igen mig i deras resonemang som bygger på att ”det är inte platsen som betyder något för att man ska ha det bra”. Nu behöver man ju inte flytta till Indien för att bli av med den känslan, men jag vet att en förändring alltid är bra. Det är så lätt att det bara ramlar på och att man inte stannar upp ett tag och funderar över sin situation.
I alla fall så heter böckerna så här:
Tiden angrips först, resten är oviss väntan (författare Mats Kempe)
Härifrån till allmänningen (författare: Steve Sem-Sandberg).
Det får bli vårens boktips från Indien (utan att jag har läst dem).

Läste ett annat reportage och man blir mörkrädd för hur det kan komma att gå för USA (vi får verkligen hoppas att Sverige förskonas).
En snubbe som heter Marc Faber säger b la så här:
Framtiden för USA är mörk. Den finanskris vi nu ser har byggts upp under 25 år. I USA ser vi en helt ny ekonomisk skola, den Zimbabwiska. Den grundades av Robert Mugabe som lyckats att totalt utplåna sitt eget land. USA följer nu hans penningpolitik; om något går fel, tryck nya pengar. Om det inte hjälper; tryck mer, om det sedan går ännu värre, tryck ännu mera pengar.


En annan domedagsprofet heter Peter Schiff och han konstaterar ungefär samma sak:
Amerikanska folkets levnadsstandard kommer förändras fundamentalt, sammanfattar han.
Hela den amerikanska ekonomin är byggd på att folk går man ur huse till shoppingcentren och konsumerar importerade produkter som de inte har råd med. Världen måste därför fortsätta vara villig att låna ut så att amerikanerna ska kunna finansiera sin livsstil.
(Mickey Mouse Money som Basil Fawlty (John Cleese) kallade dollarn i ”Pang i Bygget” känns som en ganska relevant kommentar)
Tillbaka till Sverige.
Det som är mest skrämmande är att Christer Gardell typer fortfarande får hålla på som de gör samt att de som sitter högst upp i företagshierarkin fortsätter att stoppa sina fickor fulla med bonuspengar fast företagen går i förlust och människor blir arbetslösa. Det kanske behövs en rejäl krasch så att även de som tar grädde i kaffet får sig en rejäl snyting. Man kan ju bara äta sig mätt...