onsdag 7 juli 2010

Trafikplats Delhi

Åkte nog bil i fem timmar idag, eller snarare satt i bilen då vår chaufför satt vid ratten. Att åka bil fem timmar är väl inte så konstigt, det konstiga är väl att vi åkte bara kanske 5-6 mil, fatta vilka köer man kan hamna i. Planering krävs om man ska klara av detta, då menar jag inte själva rutten utan själva innehållet i bilen. Vatten, kex, toapapper (man vet aldrig vad som händer efter en måltid), en bra tidning/bok, dator med mobil uppkoppling, tålamod och en bra chaufför. I dag sov jag nog två timmar i bilen, det kändes som att segla, så långsamt gick det....när jag kom fram till mitt sista kundbesök tog jag en kul bild på gatan, på ena hörnet satt den lokala frisören och på andra hörnet var den lokala piss rännan.



Kunderna jag besöker kan verkligen finnas precis var som helst, ner i en källare, inne mitt i gyttret i en trång gränd eller i ett nybyggt vräkigt komplex, det som förenar är den dåliga (eller snarare obefintliga) skyltningen av deras företag, förmodligen är det en skattegrej som gör att de slipper betala en avgift för att inte synas.....
Idag ska jag sätta tillbaka det nyuppladdade batteriet i min Royal Enfield, ska nog ta hojen istället på nästa kundbesök.

fredag 2 juli 2010

Försvunnen väska och Indisk bagagehantering

När jag åter landade på Indisk mark var min väska borta. För länge sedan uppfann någon smart människa bagagebandet, och en finess med detta var att själva rullbandet går runt, runt, runt tills man kommer fram och plockar upp sin väska, så fungerar det inte i New Delhi !!

Tekniken de använder på bagagebandet i Indien är så här:

1.Bagage lyfts på rullbandet från bagagevagnen som kommer från flygplanet
2.Bagage åker rullband i ett halvt varv
3.Bagage lyfts av och ner på golvet
4.Total kaos uppstår

Ni kan tänka er golvytan med bagage som ett fullt plan har med sig, där snubblade jag omkring med alla andra 400 passagerare för att hitta en svart väska (måste byta färg till rosa eller gul). I alla fall var väskan borta och det var dags att skriva en rapport.
Själva formuläret var inte så krångligt att fylla i, det var när det stod ”värde på innehållet i väskan”, som det blev förvirrat. I väskan hade jag mitt tennisrack, två par nyinköpta 501:or och typ 4 par nya skor (45,5 är inte lätt att hitta i Indien). Jag uppskattade värdet till ungefär 50.000:- INR (cirka 7.000:-) Tjänstemannen började att skruva på sig och sa att det inte riktigt fungerar så. - Om du ska ha detta värde får du räkna med att tulla in allt?!
Jag fick helt enkelt ändra mina uppgifter och ha en totalsumma på 8.000 INR (cirka 13.000:- ), vilket är maxgränsen för att slippa tullavgift... Moment 22, here we go.....

Väskan är fortfarande på rymmen, och mitt största problem just nu är vad jag ska ha på mig imorgon då det är invigning av den nya flygplatsen (och det nya bagagesystemet).