Ett år i Hindustan

I lördags var det precis ett år sedan som vi landade i Indien, det känns faktiskt som om vi har varit här längre. Hur har det varit då i ett nytt land, ny kultur, nya människor, ny vardag, nya skola för barnen osv....


Överlag har det varit ett positivt år, vi hade en tuff start med barnen då de fick resa jävligt långt med buss varje dag, men det löste sig och båda två (de går på olika skolor) trivs väldigt bra i sina respektive klasser. Det som varit tufft ända sedan vi kom är Gitas jobb och arbetssituation. Hon jobbar enormt mycket (10-12 timmar om dagen + lördagar) och är väldigt sliten från och till. Diskussionerna vid matbordet
har många gånger handlat om hur hon ska orka genomföra detta jätteprojekt i detta jätteland!! Vi får se hur allt utvecklar sig, men jag tillhör den grupp av människor som inte är rädd för förändringar, om det inte fungerar får vi väl åka hem igen (eller någon annanstans), svårare än så är det ju inte.

För min del var första tiden lite kämpig med allt nytt som man skulle sätta sig in i, samt att man skulle vänja sig att inte jobba (fick lite för mycket egentid med alltför mycket funderingar på livet), men efter inledningsfasen har det rullat på ganska så bra. Indien är för mig ett reflektionernas land, varje dag utsätts man för situationer där man måste ta ställning eller reagera på ett sätt som man inte är van vid. Att bo här jämfört med hemma är så stor skillnad att det nästan inte går att beskriva, nästan allt är på ett annat sätt, både på gott och ont.

Vi har inte hunnit med att resa så mycket, men de få resor vi gjort har varit fantastiska. Vi hoppas kunna resa lite mer under nästa år, det finns en del att göra på den fronten. Charlies resa till Rishikesh pratar han om än, och ni som tänker att komma förbi ska nog försöka planera in ett par dagar vid Ganges.

Nu tar vi sats för ytterligare ett år i Hindustan och ser fram emot många besök från släkt vänner, närmast på tur är min syster med familj som dyker upp i helgen för att stanna ett par dagar, sedan ska vi till Thailand tillsammans i 10 dagar, det ska bli skönt.

Dansarna på fortet

I helgen bodde vi på Neemrana Fort-Palace som ligger cirka 2,5 timme söder om Delhi. Ett helt fantastiskt ställe byggt i mitten av 1400-talet. Givetvis har det renoverats genom åren och 2008 stod allt klart och fint blev det. I detta Fort finns det även en amfiteater och vid sjutiden skulle det bli uppträdande med någon klassisk Indisk dans.

Vi var väl kanske ett hundratal som hade samlats och vi satt nu på våra små kuddar och myste med natten omkring oss.
Allt började fint och stilla, uttrycket att kunna höra en nål falla passade bra in i sammanhanget. Efter cirka 5 minuters intro gick strömmen.....Hela Neemrana slocknade och det var bara lite stearinljus som lös i mörkret. Dansarna stod stilla och väntade på att få fortsätta, då kommer dieselaggregatet igång!! Ni kan tänka kombinationen suggestivt och dieselmaskin!! När musiken kom i gång igen kunde man i bakgrunden uppfatta ett och annat tabla slag och sitar ljud. Efter kanske 6-7 minuter tystnade maskinen och allt återgick till den frid som rådde i början av föreställningen, då kom regnet!!

De stackars dansarna fortsatte, medan vi andra klämde in oss längst upp där ett litet utskjutande tak räddade oss från att bli dyngsura. Ärligt talat hade det fungerat jättebra då regnet bara varade i kanske 3-4 minuter, men nu började cirkusen ordentligt. Fram ur skuggorna kommer det säkert 10 man men paraplyer, och diskret var det inte precis. Jag jobbade på Rhodos ett tag, och på stranden gick det folk och sålde dricka om dagarna. De skrek hela tiden cola, bira, fanta för att få oss uppmärksammade, samma känsla infann sig nu 20 år senare. Vilken kaos när alla paraplyer skulle upp och Ma'am hit och Sir dit och upp och ner och viftande åt alla håll. Att de stackars dansarna kunde fortsätta sin show förstår jag inte. Till slut upphörde i alla fall regnet och alla paraplyer fälldes ihop och vi kunde alla återgå till att koncentrera oss på showen.

Precis när mitt sinne hade kommit tillbaka in i dansen ser jag att det har tillkommit en tredje dansare, mitt på scenen. Kul för honom tänkte jag, göra entré och ingen märker detta, tills jag såg skurtrasan. Mitt under showen har nu någon i personalen bestämt sig för att – Hmm, här måste vi torka upp för det är ju blött!! Nu hade också musiken kommit igång och dansarna sprang fram och tillbaka över scenen med det nya danssteget ”skurhopp” snabbt improviserat. Till slut lämnade mannen scenen och dansarna kunde avsluta sitt gästspel på Neemrana Fort-Palace, undrar om de någonsin kommer tillbaka.

Ganges, Klimatfrågor och Nobelfest

I förra veckan gjorde Charlies klass en resa till Rishikesh, en stad som ligger i början av floden Ganges, cirka 5 timmar norr om Delhi. Det är nog bara typ 20 mil dit, men med Indiens kassa infrastruktur så tar det dubbelt så lång tid att ta sig framåt jämfört med vad en annan är van vid. I alla fall var resan jättelyckad och alla kom tillbaka välbehållna och lyckliga. Under tiden som Charlie var däruppe läste jag ett reportage i Hidustan Times om hur förorenad Ganges är. Man mäter tjänligt vatten med hur mycket bakterier per 100 ml som är ok, och där Charlie var kan man utan problem dricka vattnet i floden, men kommer man längre ner i Ganges framstår 70-talets Rhen som rena hälsokällan. Ramlar du i vattnet i staden Uluberia så tror jag att du typ dör vid första kallsupen.
2.900 städer och cirka 30% (350 miljoner) av Indiens befolkning använder sig av denna stackars flod.....Man får lite gåshud när man tänker på hur det ser ut i Indien och hur det ska bli i framtiden.

Just idag är vår Statsminister Fredrik Reinfeldt i New Delhi för att bl a annat diskutera klimatfrågor. I Jaipur (200 km söder om Delhi) brinner ett oljeraffinaderi sedan 1 vecka tillbaka, läste att 10 miljoner liter olja/Diesel har brunnit upp och nu har smogen kommit till Delhi, det är ingen kul syn på himmelen (eller i lungorna). Undrar vad Fredrik tänkte när han steg ut ur hotellfoajen i morse och andades in den fräscha Delhi luften på sin väg till de viktiga klimatfrågorna.
Gita kommer kanske träffa Herr Statsminister idag då hon är inbjuden på ett EU/India business möte, där även Fredrik Reinfeldt kommer att delta, han är nog en jättetrevlig figur tror jag.

Imorgon ska vi på Nobelfest på Svenska Ambassaden, det ska bli roligt då man träffar i stort sett alla Svenskar som jobbar i Delhi. Som tur är så räcker det med en vanlig kostym, så jag slipper att sy upp en frack denna gången.